Liam är ju helt fixerad vid Tasha och hennes säng, han ska ligga där flera gånger per dag hos henne - eller så släpar han bara dit sina leksaker och sätter sig i hennes säng.. och hon är oftast helt oberörd,bara pussar på honom   

Vår gosse blir bara större och större , var dag känns det som om det händer något nytt. Det är en speciell upplevelse, att få följa ett barns uppväxt och utveckling från "START" så att säga. Att se honom utvecklas för var dag som går - att sakta men säkert se honom gå från att vara vår lilla bebis, till att vara en pojke. Att få vara med och uppleva alla hans egenskaper och se vem just Liam blir, hur han blir.

Det är fantastiskt, tänk att det alltid finns någon som behöver dig - någon som älskar dig ovillkorligt, som räknar med dig i vått och torrt. Att jag / du är någons hela värld, trygghet.. att vad som än händer,hur skrämmande saker än kan verka - så är allting okej, så länge man har mamma. ( Och pappa ). Så var det iallafall för mig när jag var liten. Den känslan ni vet?

Det är mäktigt och omtumlande, ett stort ansvar att bära och jag kan förstå att det inte alltid är lätt. Jag förstår att alla föräldrar ( inom rimliga gränser ) gör så gott dem kan med dem resurser dem har.. man vill ju inget annat än det bästa för sina barn. Men det kan nog vara lätt att känna sig otillräcklig ibland, att se tillbaka och känna att det ändå inte räckte till.. men så är nog sällan fallet - har man gett kärlek och lyckats uppfostra en bra människa så har man gett allt!

Hur som helst, det blev lite diffust det här.. jag slänger mest bara ur mig vad som finns i huvudet. Därinne förstår jag ju precis vad jag menar, men när det ska printas ner för att delas med andra - så är det ibland svårt att föra det vidare så att folk snappar upp det på mitt sätt. Dessa dagar när vi varit dåliga så har vi ju varit hemma en del och bara umgåtts och jag kommer på mig själv ibland att jag bara sitter och tittar på honom, Liam och blir lika fascinerad var gång över hur stor han blivit, hur fin han är, hur rolig och egendomlig han är allt som oftast och mest av allt så blir jag bara så lycklig över att jag har honom! Hur dålig en dag än skulle vara, så har jag alltid honom.. och vad kan slå det?

Jag känner mig verkligen lyckligt lottad.. ibland måste man gå igenom lite skit för att hamna rätt och det har jag sannerligen gjort. Jag har världens, för mig, underbaraste sambo som även är en fantastisk pappa.. han har förändrat mitt liv och även gett mig det finaste jag har, vår son. Dem är det bästa som hänt mig