I skrivande stund är jag ensam hemma, Kent & Liam är hemma hos Martin & Leo så pojkarna får leka lite..både dem stora och små - icke att förglömma. Det är skönt med egentid, det är alldelles tyst runtomkring..så tyst att man hade kunnat höra en knappnål falla.. till slut inser man att det inte alls är så skönt, utan alldelles för tyst. Man vänjer sig snabbt vid allt oljud och oväsen småbarn för och hur mycket man än pustar och stönar emellanåt så är det en del av vardagen och denna inbitna tystnad bara visar att något inte är som det ska.. så på med lite dansmusik och ha disco för er själva, alla mammor!

Om jag skulle bruka lite allvar - musiken är på, jag dricker kaffe och NJUTER självklart! Det är väldigt sällan man är alldelles ensam, det är väldigt sällan man bara kan sätta ner sin feta röv och andas ut helt och hållet! För även dem stunder han sover middag så har man ju ett ansvar och kan aldrig riktigt slappna av.. åtminstone inte jag, alltid finns det något att göra - något att pilla med osv osv. Men jag försöker och det har blivit bättre, jag försöker ta vara mer på tiden han sover middag... läsa en bok, vila lite - det behövs, för ju äldre dem blir - desto mer krävande blir dem också.

Liam är inne i en "mamma-period" nu igen, han blir extremt mammig vissa perioder.. han vill vara med mig hela tiden och ägnar jag inte min fulla uppmärksamhet åt honom så ska det gnällas eller gråtas. Han slänger sina armar om mina ben, drar i mina byxor, hänger på mig, försöker klättra upp i mitt knä där jag sitter.. försöker jag gå därifrån så hänger han efter i byxbenet på mig och vägrar släppa taget. Väldigt charmigt emellanåt, för många gånger är han oerhört mysig och vill bara gosa lite - men det kan också vara otroligt påfrestande, för många gånger känns det om han hade krypit under skinnet på mig om han kunnat. Det är svårt att känna sig tillräcklig ibland, för jag kan omöjligt vara med honom dygnets alla timmar. Många gånger hjälper det när Kent är hemma, men lika ofta har det ingen betydelse - utan det är bara jag som gäller. Jag ska mata, jag ska klä på, jag ska bära, jag ska natta - you get the picture?

Man blir lätt utmattad.. tack och lov går det i perioder och det är minst lika jobbigt för Kent, för han kan inget göra - fast han så gärna vill. Och Liam, han förstår ju inte, utan vill bara vara med mamma - och så är det ju bara.Men ibland känns det bara som om man behöver få andas lite.. därför är dessa stunder guld värda, när jag bara får "vara jag" .

Hur som helst, Kent mår bättre, svullnaden har försvunnit och han känner sig relativt frisk.. så det är snart borta. Han är ledig veckan ut, vilket vi är glada över.. har en del att fixa inför lördag - vi ska ha 30-årsfest då ju.    Det mesta i matväg är ordnat, det är mest bara dricka och lite smågrejer kvar.. jag måste dock ut och shoppa kläder att ha på kroppen,men det är ett senare problem. På fredag kommer mina föräldrar, lillasyster Jennifer och hennes pojkvän Micke hit, ska bli sååååå kul, jag längtar !!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, vem fan orkar egentligen sitta framför en dataskärm när det är skållande hett var man än vänder sig? Så här blir det inte mycket bloggande, dagarna tillbringas utomhus och kvällarna spenderas i soffläge,haha.. inte riktigt, men då inte långt viss...

Äntligen, ÄNTLIGEN så är det sommar på riktigt - den är efterlängtad utav många skulle jag tro. Dem flesta har ju semester/sommarlov osv just under denna perioden så det är säkert uppskattat med sol och värme.. för varmt är det!   Själv är jag in...

Jajjemän, det är vad jag har.. bihåleinflammtion. Har ju varit förkyld i drygt 4 veckor nu, näsan har varit tvärtäppt och snoret allt annat än mysigt.. det är för mig ett mysterium hur en enda människa kan producera så jävla mycket snor? Hur som hels...

Som rubriken lyder.. så är Liam lika klåfingrig som alltid. Vi trodde i vår enfald att han tonat ner det lite eftersom han ( åtminstone ) slutat riva ut allt i köksskåpen och numera nästan låter Tasha ha sina matskålar + innehåll ifred. Men ack, vad ...

Förresten, så har vi en ny favorit här hemma - Karlsson på Taket! Javisst, Liam älskar den filmen, han är alldelles förtrollad och sitter med munnen öppen och bara glor dem första 15 minutrarna. Sen så är han totalt koncentrerad, han skrattar när det...