Senaste inläggen

Av Josefin - 12 april 2010 10:18


     


     


     

Av Josefin - 11 april 2010 13:46

Jag har märkt att med tiden som går så är man ibland med om små "händelser" som gör en ( ibland smärtsamt ) påmind om att man faktiskt är vuxen nu. Det hela börjar väl egentligen när man flyttar hemifrån, man lär sig bl.a pengars värde på ett helt annat sätt. Och även det där med ork,lust och prioriteringar.


Man lär sig hur jävla dyrt det faktiskt är med OST! En sån sak? Det kunde jag väl aldrig tänka mig, ost vill man ju alltid ha när man är yngre och inte vilken ost som helst - utan det godaste, och som oftast även är - den dyraste. Detta försöker ens föräldrar uppgivet förklara för sina otacksamma barn när dem är små, men det skiter man väl i, jävla snåljåpar som inte ens kan köpa hem en god ost! MEN när du flyttat och själv ska betala din ost, då var du inte lika kräsen längre va?


Sen det här med matlagning, så fort föräldern kommer innanför dörren : "vad ska vi äta idag" och den där ständiga sucken man fick med svaret "Ja,det vet jag inte" - vadå vet inte? Ska vi inte få någon mat eller? Eller ett annat alternativt svar "Korv och makaroner"... Och där dog hoppet om att få äta en god måltid och med det kom det spydiga svaret " Men åååh, det vill inte jag ha, fy fan vad tråkigt". Ännu en gång, otacksamma barn! Men nu vet du ju hur jävla trött man egentligen kan vara när det drar ihop sig mot middagstid, och även hur svårt det kan vara att ens komma på vad man ska äta - så ska man orka laga till det också? Helt plötsligt är korv & makaroner gott och en perfekt måltid!


Hur som helst, så uppstod en sån händelse igår.. Vi var på lekplatsen med Liam, hade precis kommit dit och går mot slutet av själva lekplatsen - där borden och stolarna är. Och det första jag ser är en massa cigarettfimpar på marken , och utan att hinna blinka blir jag väldigt,väldigt upprörd. 


Jag : Men fy fan vad äckligt med en massa fimpar på en LEKPLATS!


Kent : Ja, dem sitter ju här på kvällarna .. dem kör dit med sina moppar

på kvällen och så sitter dem här och snackar, röker.. ( ungdomarna )


Jag : Ja,det är typiskt snorungar! Måste dem sitta just här och röka?! DET FINNS FAKTISKT BARN SOM LEKER HÄR! Tänk så stoppar dem fimparna i munnen?


Kent -tystnad-


Några sekunder går och det bara slår mig pang boom..och jag utbrister :


- Men fy fan vilken jävla kärring jag är! Jag satt ju själv och rökte på lekplatserna när jag var yngre och fick spel på alla "surkärringar" som sa till oss hela tiden.


Kent svarar : Ja,just det..


Jag : Vad dum jag är..


- tystnad - ( Jag vet att Kent tycker jag överdriver lite )


Jag : Men jag tycker iallafall att dem kan röka nån annanstans!


Jag har alltså blivit en "sån" som klagar och gnäller, som tycker ungdomar skräpar ner och inte kan sköta sig? Jag som själv satt och bolmade på lekplatserna när jag var yngre och tyckte jag var jävla cool - och ansåg att alla som sa till oss var surkärringar eller gubbjävlar som kunde gå och dö nånstans. Men man ändras väl lite när man får barn, för helt plötsligt kretsar ens liv runt dem och inte mig eller oss. Hur det än är och hur öppensinnad jag än må vara, så vill jag inte att min son ska behöva leka bland en massa fimpar - är det så jävla mycket begärt? Är jag en surkärring då?   


Nu, flera år senare..så förstår man ju alla dem där "surkärringarna" och "gubbjävlarna" som sa till hela tiden, fimpar på en lekplats är liksom inte okej.

Av Josefin - 11 april 2010 11:09

Det här med att sluta skriva var tydligen ingenting som funkade för mig - men sanningen att säga så var jag så trött på den tidigare, kanske för att den funnits så länge? Eller för att den startade när jag fick veta att en liten Liam växte i magen och att den därför nästan enbart bestått utav graviditetshistorier, livet som nybliven mamma and so on, and so on. Så jag tänkte ; lite förändring kanske?!


Men jag vill påpeka, innan någon blir hemskt besviken - att jag säkerligen inte kommer vara en flitig bloggarinna som skriver vareviga dag. Utan den blir mer när lusten faller sig på, när jag vill "skriva av mig" så att säga.. annars blir det bara ett jobbigt "måste" för mig igen, komma på saker att skriva varje dag - hålla bloggen vid liv, vara intressant så folk bibehåller intresset..bla bla! Ni hajjar va?

Presentation


Josefin heter jag som skriver om vardagliga ting - livet som mamma,sambo,kvinna - you name it! Bor i Malmö tillsammans med världens bästa Kent och vår son Liam som är född den 8 mars 2009.Här finns även hunden Tasha som är 5 år.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards